Nu har jag också löparfeber (mkt bättre än vanlig feber)

Förkylning och sjukdom är INTE min grej. Dessutom har jag så svårt att acceptera att jag är sjuk, jag liksom vägrar att bli sängliggande och hoppas på att det bara ska "försvinna".

Och det brukar sluta med att jag efter några dagar ändå hamnar där i sängen. Så även denna gång. I två dagar (förutom ett kort gästspel på jobbet i går fm.) har jag legat där och LÄST två böcker. En per dag.

I går läste jag BORN to RUN och är nu helt övertygad om att jag är BORN to RUN. Det här är ju ingen blogg om böcker så vill ni veta mer om den så får ni läsa den, eller nåt.

I dag följde jag med Andreas när han skulle springa på ett nytt ställe. Nej, helt frisk är jag inte... Men två dagar i sängen får faktiskt räcka. Jag tänkte passa på att ta en lugn och stärkande skogspromenad så här sista semesterdagen. Vet ni vad som hände?

Jo, när jag gick där fick jag en plötslig längtan av att gå barfota. Nej men jag är nog inte alls påverkad av den där boken... Eller? Så jag tog av mig skorna och gick de sista 40 minuterna barfota. Så skönt och så somrigt. Provade också att springa barfota och till min förvåning så sprang jag mycket bättre än med skor. Jag liksom flög fram i spåret. Och den där obehagliga känslan som jag haft i hålfoten under sommaren, den var som borta. Åtminstone så länge som jag var barfota...

Maken har ju salufört barfotalöpning hela sommaren och jag, ja, jag har nog varit rätt skeptiskt och tänkt att var och en är ju salig i sin tro... Nu har jag beställt egna "barfotaskor".

Och i morgon har jag bokat ett, lugnt, pass med PT:n på SATS. Och så ska jag ta ett litet samtal med honom om barfotalöpning och trilskande hålfötter.